Ergonomi enligt Optimal Hälsa

Ergonomi är idag ett tvärvetenskapligt ämne där en varierande yrken som är involverade med detta. Det kan handla om ingenjör, konstruktörer, läkare, psykologer, sjukgymnaster etcetera. Inledningsvis var ergonomin ämnet som berör samspel mellan människa och teknik men det är i dag bredare och berör arbetsmiljö ur ett omfattande perspektiv. Ett av områdena inom ergonomi är belastningsergonomi där man tittar på biomekaniska förhållanden och ortopediska besvär som är relaterade till arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön är också förknippade med detta. Egentligen är det övergripande ämnet arbets- och miljömedicin som också omfattar även ergonomi. Arbets- och miljömedicin bygger på att studera olika hälsoeffekter av både arbetsmiljön den allmänna miljön, förhindra negativa effekter av arbetet på människans hälsa och den allmänna miljön.

Optimal Hälsa erbjuder företag arbetsplatsanalys för att lokalisera belastningsergonomiska risker som kan finnas. Samtidigt informerar vi anställd vilka signaler som finns på olika överbelastningsbesvär och ännu viktigare vad som kan behövas göras för förebygga besvär från rörelseapparaten. Den fysiska överbelastningen har många gånger en del gemensamma nämnare.

Vi har arbetat med försäkringsmedicinska utredningar och har erfarenhet i att bedöma arbetsförmåga och vilka resurser en anställd har.

Vi tror på göra eventuella förändringar som primärt den anställda själv kan påverka och att det långt ifrån alltid behövs inköp av ny redskap eller möbler. Det handlar oftast om att göra det bästa av situationen som redan finns. Vid behov kan vi förmedla tjänster för ergonomiska tillbehör, redskap och möbler.

Inom ergonomin talar man om prevention i olika faser där primär prevention sker innan några besvär uppstått medan sekundär prevention är att minska redan uppkomna besvär och tertiär prevention innebär att minska komplikationer till redan manifesterade besvär. De olika faserna blandas med varandra i många verkliga situationer och den renodlade medicinska rehabiliteringen blir en slutlig fas efter tertiär prevention. Dessa begrepp innebär att såväl hälsopromotion som rehabilitering och sjukvård kan ingå i ergonomin utöver rådgivning om att förebygga riskfaktorer i arbetsmiljön.

Folkhälsorapporten från 2001 konstaterar att över 30 procent av alla skador från rörelseapparaten är arbetsrelaterade vilket innebär att det finns ganska mycket att initialt förebygga men även hjälpa med olika individuellt anpassade insatser.

Myndighet som ansvarar för arbetsmiljön

Arbetsmiljöverket är myndigheten grundades år 2001 då Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen slogs samman. Arbetsmiljöverket har uppdrag från vår folkvalda politiker att tillse att lagar om arbetsmiljö följs. Myndighetens målsättning är att reducera riskerna för olyckor och ohälsa i arbetslivet genom förbättringar ur ett helhetsperspektiv. Arbetsmiljöverket tittar både de fysiska, psykiska, sociala och organisatoriska fälten. Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar att föreskrifter följs på arbetsplatser och ansvarar för statistik om arbetsskador. Arbetsmiljölagen är en ramlag medan mer ingående bestämmelser finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Yrkes- och miljömedicin

På regionsjukhusen i Sverige finns yrkes- och miljömedicinska kliniker. Här bedrivs forskning och rådgivning men yrkes- och miljömedicinska klinikerna kan även hantera enskilda patientfall och problem med arbetsmiljön på en arbetsplats i det stora hela.

Titel: Costs and benefits of corporate health promotion.

Författare: Robert Kaman.

Tidskrift: Fitness in business; october 1987: 39-44

Sammanfattning: Författaren anser det är viktigt att olika friskvårdande åtgärder måste baseras på vilken effekt de har för företaget. Det finns flera olika program som visar på att man verkligen sparar pengar med företags friskvård. Det är dock också vanligt med att företag satsar på hälsobefrämjande insatser utan att kunna berättiga den ekonomiska effekten av friskvårdsprojekten. Olika studier har enligt Kaman visat på att friskvårdsprojekt på företag leder till minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader

De studier som författaren hänvisar till där framkommer det att:

- Vid New York State Board of Education ska ett friskvårdsprogram ha lett till en 55% minskning av sjukfrånvaro.

- Vid NASA har det visat sig att deltagare i ett friskvårdsprogram har lett 50% förbättring av arbetsprestation.

- Vid Tenneco så visade en trend att de som tränade hade färre sjukdagar.

- New York Telephone ska 1980 ha sparat $2,7 miljoner i sjukfrånvaro och medicinska kostnader från nio olika friskvårdsprogram.

Kommentarer: Författaren poängterar en kärnfråga att olika hälsobefrämjande åtgärder verkligen har en ekonomisk positiv effekt för ett företag. Något man måste kritiskt granska är hur man mäter effekten. Vissa saker som sjukfrånvaro torde inte vara så vanskligt men det kan sakna bra utvärderingsinstrument ur vetenskapligt perspektiv för att mäta arbetsprestation. Hursomhelst visar studien att förbättra den arbetsmiljön kan ske förebyggande åtgärder som friskvårdsprogram.